Alistriona's profileAvalons dimmorPhotosBlogListsMore  |  Tools Help |
Salve!....efterlängtad är den...varm...först mjuk...omslutande...sedan häfftigt passionerad...långt in når värmen...ända in till hjärtat...som så länge varit "stilla"...men ändock haft en ro...som nu pulserar full av liv...igen och igen..och igen....
..denna blick...fylld av "allt"...och dessa läppar...förföriskt leende...långt därinne finns en glädje...men också ett igenkännande...nu och här...men också då...och "där"....tid som flutit förut...tid som varit..men som kommit åter...allt och litet till är möjligt...i denna förening....
...spår...som lett bort..har åter kommit "hem"....Det finnes alltid en väg tillbaka...man ska bara upptäcka den...
Lev lev..ty imorgon är en ny dag....en annan dag....som vi ännu inget vet något om...
Amor vincit omnia Salve!
Han rider om natten....i mörkrets skuggor...på sin svarta springare...sporrad i sträck...av mörkret är han dold..men vissheten om att han nalkas....är förtäljd..och hans väg är ändock ljus...fast mörkret synes ikring hans väg...han vet vad som nalkas...och hans längtan är stor....vissheten om att ödet...intet fanns men att det i stjärnorna tydes..att skeenden redan förutbestämts...skrivet..sedan länge....
...stolt är han...men sitt hjärta har han redan givit bort...allt ligger ändock i dunkel...och det oskrivna bladet...samsas...med bläcket och fjäderpennan....månen döljer sitt ansikte..bakom molnsjoken....så att narrarna..intet kan se...vad som redan skett......Allt kan ske....fast mörkret döljer det väl.....
Ad libitum - Aut disce aut discede Salve!....av allt lär man sig något....det finns skeenden som inget säjer en ...och det finns andra som påverkar en mer än vad man trott...men ur allt sker någonslags utveckling...
...förberedelserna är pågång....detta år ska det åter bliva marknad...ängarna kommer åter att fyllas med färgsprakande paviljonger...marknadsförsäljning...vajande vimplar..och standarder..med de olika vapensköldarna på...många långväga gäster kommer att gästa de dagar som nu planeras...gyckel och glam och skoj...men även tunga riddare..i blanka rustningar..hästar som frustar....inför den stundande strid som ska stå ute på banan...
...hit kommer även de med "flinka" händer...som snabbt utan synlighet..nappar åt sig en silverkedja...men där sedan stadsvakten ingriper..och sätter vederbörande i stupstocken..för allmän beskådning..och "håning"..kanske blir det även att känna av härsknande grönskare...som haglar över denne person för hans synder...
...hon vet att det är mycket som ska förberedas..och ordnas..allt måste vara till största belåtenhet...så att alla bliver nöjda..och att klirr i kassan kommer in...som så väl kan behövas....
..ett stort gästabud..ska också förberedas...med elduppvisning och ljuv musik..kanske något annat skådespel..också..kan bli en begivenhet....
...allt detta gör så att hon håller sina tankar borta...borta från det..hon grunnar på..men försöker släppa...men det kommer alltid att finnas frågor, som aldrig får några svar...Ad extremum - Aeternum vale!
...men här kommer ord att åter varda....
Alis volat propriis Salve!...han sitter i mörkret och blickar ut...hans hörsel är perfekt..han hör varje rörelse...under sig...men just nu, är han mest intresserad...av sin partner...eller kanske blivande partner...en bit bort....han "ropar" ut i natten...sitt karakteristiska läte...
..hon har hört honom flera nätter nu...hans ljud känner hon vant igen...och hon vet var de har sitt bo...på något sätt känns deras läte tryggt...och igenkännande...i snön syns mängder av spår....en mångfald av allehanda djur...både stora och små...men några spår verkar vara påväg bort...för att kanske aldrig vända åter....avsked är alltid svåra...både att genomföra..men också att "ta in"....och acceptera....
....himlen är mörk..nu..."sammetssvart"....men med ro...kommer den...så att kropp och själ kan gå till vila...för att sen åter se en ny dag...födas....och sen intas..."bli med" under ljusets timmar...
...men hon njuter av mörkret...nästan lika mycket som av ljusets...timmar....det finns en vila i det ena..och en energi i den andra....allt har en mening - fast vi ibland kanske inte ser det....
Salve!....värmen stryker kring hennes kropp...vidrör...smekandes...men hon tillåter inte det att nå ända in...
....hon har lärt sig (nu)..att inget är som det verkat vara...och hon känner att hon skyler sig...fast det inte är likt henne...
...tillit...vänskap....förtroende..."spegling"...och åter"spegling"...att se att vi är lika..men ändock inte...
....Hon såg...ett skeende...anade...att spåren skulle djupna...och synas...ett slag...hon hade anat tecknen..innan hos "såg" det...men nu (?)...att tiden var så kort, eller att mötet...inte var till för denna tid(?)...det hade hon inte trott...men det finns alltid "aktiva" val att göra...eller inte göra...som kan påverka "alltet"...och få ting att utvecklas åt ett helt annat håll...
...Hon går vidare nu..följer sin egen stig...men (!) det kommer att finnas stigar...ett slag till..som kan leta sig tillbaka..till den ursprungliga....bara man vågar gå den....Var inte så..."bepansrad"...det är när vi vågar gå utanför..som vi troligen hittar oss själva igen....följ Ditt hjärtas väg...och Du skall finna en "källa".....  Salve!...För dig, som jag älskar,
...vill jag sjunga om våren.
...Det skall vara vackert,
...ty det handlar om kärlek.
...Jag vill sjunga om solen
...och hur sjön börjar vandra.
...Och i mina ögon
...speglar sig liljan.
...Allt liv sjunger visan,
...som handlar om dig.
...Det är en sång om befrielse
...för allt som växer.
Bo Setterling Salve!...Tid är allt vi har...
...tid är allt vi kan ge...
...att våga...är för en kort stund att tappa fotfästet....
...och sedan åter känna fast mark under fötterna...(isen höll...och din hand var trygg - tack min VÄN!)
...Ljuset kommer för var dag...en liten stund till...skälvande..prövande...som för att mota bort mörkret..
..Hon väntar...på svärdsmidaren...han som smider...de tunnaste men starkaste klingorna...hon vet att han är påväg..över bergen...och av honom ska hon också...få..konsten att smidigt..behärska en klinga..ty, på vårfesten ska bästa skytt och bästa svärdsfäktare koras...och hon ska ge "dem"..ett prov..på kunskap....och möjlig "makt"...det ligger mycket i det "oanade"..... Salve!.....isen ligger där...frusen...blånande....men i en aning silver...skimrande...som aldrig förr....längre ut.....genomskinlig..glasklar....och därinunder.....det mörka...det outgrundliga....djupa....ovetandets....dunkel, ...när hon öppnar sin slutna hand..ligger den där..skimrande vit....ren...med linjer som "aldrig tar slut".....en gåva...att ge åter...så den kan brukas igen....hon ser ringarna....hur de utökas..och bara blir fler och fler....tills ögat inte ser ...all den mångfald..de bringar....
..det finns alltid möjligheter...att våga...att känna....och att sträcka sig efter...men (!)...Du, måste ta steget...då kommer du också att skönja stigen..som finns där...möjligen osynlig nu..men om du prövar...så kommer den att bli synlig...det finns många steg att gå...ett av målen kan ge något "annat"...ett kan vara ett igenkännande...och ett annat..kan vara helt "nytt"....Kom bara...får Du se!
Ars amandi - Ad valorem |
|
|
