Alistriona's profileAvalons dimmorPhotosBlogListsMore Tools Help

Blog


    Salve!

     
    Den, som får se i dina ögon,
    ser på ljusa dagen stjärnhimlen
    över båda halvkloten,
    ser det fina nätet av ljus
    som fångar natten,
    och över horisonten lyser i dagsljus
    månen väldigare än någonsin.
    Den, som får se i dina ögon,
    skådar in i framtiden,
    ser mitt på dagen natt
    där eviga stjärnor grupperas till ett språk
    för det läsande hjärtat,
    ser svaret
    som du gömmer på
    i väntan på det fulländande mörkret.
    O, vilket avstånd,
    vilka fjärran belägna vägar
    har inte mina ögon att vandra i dina!
    Omätbara stjärnparallaxer,
    nebulosor,
    ouppnåeliga vintergator,
    som hjärtat utstrålar i sin rymd!
    Den, som se i dina ögon,
    följer ögats ödevägar,
    ser mänskosläktets resa i tiden
    fram emot uppvaknandets stjärnbild
    i dagsljuset.
    Bo Setterlind

    Salve!

     
    Den ena dagen läggs till den andre...tiden går...ljuset..drar sig sakta tillbaka en liten bit..dag för dag..nästintill obemärkt..men natten..är mörkare..skuggorna..djupare...Det har vänt...tiden...påbörjar en ny vandring...mot..nya möten...obemärkta...uppenbara...och uppseendeväckande...återhållsam...nyfiken...ifrågasatt...krävande...möjligen något kvävande...men ändock..såå öppen...så mottaglig....så oförsiktig.....livet..förändras ständigt.....helt plötsligt.
     
    Hon...har märkt det...en tid, sett det..anat..men inte velat..veta...inte..förstått...vidden..i det hela.....djupt inne i bröstet..finns det fortfarande en tagg..kvar....varför någonsin åter öppna hjärtat..längtan...när mötena..utanför...kanske..inte har en ärlig avsikt....Varför skapa det..man vill ha, när sanningen är en annan?....Frågor frågor...o tankar....för att utvecklas som människa..behövs..det en dialog..inte en monolog...Vad är det som skrämmer?...
    Hennes möjligheter att påverka har förminskats drastiskt...hon känner sig inspärrad..fjättrad...vid sin.."läst"...nedtyngd..av..tomheten...av...rörligheten...ser sig begränsad.....Sina fyrbenta vänner..har ett långt sommarlov framför sig...utan...att kunna bli uppsuttna på...tid för eftertanke..tid..för retreat...för...kreativitet..(om den kommer åter?!)..Färgerna mattas....musiken..avtar...svunnet..är "allt"....fast det finnes många nyfikna...ögon..som följer..henne...
    och hennes gång är graciös...och rösten..klar...hon döljer det väl....
     
    Abusus non tollit usum - At vindicta bonum vita iucundius ipsa

    Salve!

    Tid....De står..där så magnifika..skrudade..i dräkter..av olika slag...böljande..vackra...smyckade....olika men ändock..lika...fagra..men också i djup aktning...magnifika....med många år på sina..skuldror.....några..har redan.."silver"..som skimrar i sin dräkt....en mångfald....
     
    Hon spänner sin båge.....siktar...och ser pilens...bana..redan innan hon sänder..pilen....i en rak bana..går "hon"....rakt på...utan..omsvep....sen om träffpunkten..är den..som den borde..bli...vet hon inte - än....utsagan..är ännu ej utrönt...
     
    ...ett högt spel..spelas...nu..och i en tid...längre..fram...solen står högt...än finnes timmar..att spå...molnen hastar...och strålarna..från solen...sträcker sig längre..och längre..ut....
     
    ...vart..månde...daggen lägra sig....för att nästa dag dunsta...och..ovillkorligen...efterlämna....intet!!??..
     
    ...silver strös...ut över mossan....sakta sakta..sjunker..den....och kvar..är bara doften...den..klara...och förnimbara..
     
    ....lyss...ty jorden..hör...men...örat...förnimmer..intet!!